Covid-19-pandemin – Implikationer för bankernas riskhantering

Inledning

Även om Världshälsoorganisationen, WHO, har varnat för globala pandemiutbrott betraktar många utbrottet av covid-19 som ett skolboksexempel på en s.k. svart svan – en oförutsedd händelse med stora negativa konsekvenser. Det råder allmänt sett en stor osäkerhet om hur utbrottets verkningar kommer att gestalta sig och institut kommer givetvis påverkas på olika sätt. Det är dock viktigt ha en bild av vilka huvudsakliga riskhanterings- och regelområden utbrottet kan ha implikationer för. Vi på zeb har identifierat sex områden som vi ser en potentiell påverkan på. Områdena är utvalda och ska inte ses som uttömmande. Det är viktigt att institut utför egna riskanalyser och bedömer påverkan på sin verksamhet, ekonomi, riskbild och regelefterlevnad samt, givet osäkerhetsfaktorn, tar hänsyn till en rad olika scenarier i sina stresstestprogram.

Intern kapital- och likviditetsutvärdering (IKLU)

IKLU-processen för 2020 blir givetvis ovanlig. Det råder stor osäkerhet om den framtida makroekonomiska utvecklingen, vilket renderar tidigare antaganden och prognoser inaktuella. Nya prognoser och antaganden behöver göras med hänsyn till b la försämrade prognoser för tillväxt och arbetslöshet och en fortsatt låg styrränta samt pressat räntenetto som följd. Bedömningar (inkl. riskaptit och limiter) av enskilda slag av risker, såsom kreditrisker och refinansieringsrisker, kan behöva ses över i ljuset av en ökad risk för fallissemang och höjda kreditspreadar i påverkade sektorer. För att ta höjd för osäkerhetsfaktorn bör institut beakta en rad olika scenarier i sina prognoser och stresstester. Ett s.k. omvänt stresstest kan vara ett bra sätt att för ledning och styrelse påvisa institutets totala förlustabsorptionskapacitet. Viktigt att tänka på när det kommer till IKLU-processen är att Finansinspektionen (FI) har kommunicerat att de förväntar sig att institut skjuter upp utdelningar. Vidare har FI sänkt det kontracykliska buffertvärdet till noll för 2020 och tillåter ett tillfälligt överskridande av likviditetstäckningskvoten (LCR).

Återhämtningsplaner

Återhämtningsplaner syftar ju till att hantera en situation under svår finansiell stress. Det kan vara ett lämpligt tillfälle att se över om samtliga återhämtningsalternativ (t ex emissioner eller avyttringar) fortfarande är tillgängliga och genomförbara. Gränsvärden för återhämtningsindikatorer (t ex lönsamhet, finansieringskostnad eller nödlidande lån) kan också behöva ses över i ljuset av omständigheterna. FI kommer sannolikt vilja se en uppdaterad bedömning av instituts återhämtningsalternativ och återhämtningsförmåga m.h.t. pandemiutbrottet, samt att styrelsen involverats i arbetet.

Nödlidande lån

I takt med prognoser om minskad tillväxt och ökad arbetslöshet ökar risken för nödlidande lån, särskilt hos institut med exponeringar mot motparter i påverkade sektorer. Det kan vara lämpligt att utföra uppskattningar och stresstester av den förväntade andelen nödlidande lån och dess påverkan på riskvägda tillgångar och kapital. Institut kan även fundera över om det finns en tillfredsställande styrning (t ex genom kreditpolicys och kundsegmenteringsmodeller) och operativ hantering (IT-miljö, personal, m.m.) för en eventuell ökning av nödlidande lån. Värt att notera är att FI meddelat att de ser inkomstbortfall relaterade till covid-19 som giltigt skäl till undantag från amortering på bolån och att åtgärder riktade mot allmänheten (snarare än enskilda låntagare) ska inte betraktas som eftergifter i rapporteringshänseende. Den 2 juni 2020 publicerade Europeiska bankmyndigheten (EBA) riktlinjer om rapportering och offentliggörande när det gäller exponeringar som berörs av ekonomiska åtgärder mot effekterna av pandemin. FI kommer att tillämpa dessa riktlinjer. Vidare är det värt att notera att kreditinstitut med nödlidande lån (brutto) som motsvarar eller är högre än 5% av totala lån på gruppnivå, undergruppsnivå eller individuell nivå omfattas av särskilda krav på styrning i EBA:s riktlinjer för hantering av nödlidande exponeringar och exponeringar med anstånd.

IFRS 9 – Förväntade kreditförluster

Det är svårt att uppskatta inverkan av försämrade makroekonomiska prognoser på förväntade kreditförluster. Osäkerhetsfaktorn ökar risken för felskattningar i bl.a. makroekonomiska modeller. Det blir inte lättare om ramverket kring förväntade kreditförluster inte var tillräckligt infört eller utvecklat innan pandemin. Validiteten av antaganden och bedömningar kan därmed behöva ses över. I avsaknad av tillförlitliga sektorspecifika prognoser kan en lösning vara att lägga vikt vid generella makroekonomiska prognoser (även om det i sin tur kan detta leda till felestimeringar då olika sektorer påverkas på olika sätt). Det är viktigt att beakta de åtgärder vidtas av regeringar och myndigheter (t ex Riksbankens penningpolitiska åtgärder). Institut kan även behöva se över triggers för nedskrivningar av tillgångar givet de förändrade omständigheterna.

Utlagd verksamhet

I en global katastrofsituation påverkas givetvis inte bara instituten själva utan även deras leverantörer och underleverantörer. Ju längre och mer komplex kedjan är desto svårare blir hanteringen av utlagd verksamhet. Reglerna på området har ökat i samband med ikraftträdandet av EBA:s riktlinjer för utkontraktering. Riktlinjerna innehåller bl.a. krav på att kartlägga och riskklassificera kritiska leverantörer och avtal, utföra affärskonsekvensanalyser av störningar i leveransen och införa lämpliga kontroller, inkl. kontinuitetsplaner och exitplaner (t ex med alternativa leverantörer). Givet omständigheterna är det viktigt se över tidigare riskbedömningar av leverantörer inkl. deras finansiella situation, kontinuitetshantering och kritiska beroenden. Viktigt att tänkta på är att riktlinjerna ställer högre krav på riskreducerande åtgärder för utlagd verksamhet utanför EU.

Informations- och cybersäkerhet

I takt med att personal tvingats arbeta från distans och utifrån alternativa rutiner har säkerhetshotet ökat. Det har kommit rapporter om angripare som utnyttjar situationen och inriktar sig på distansarbetare, t.ex. genom falska covid-19-kartor och coronarelaterade nätfiskemail. Viktiga frågor att ställa är t ex om det finns en säker fjärranslutning och stark autentisering för fjärråtkomst till verksamhetskritiska IT-system och data. Även att slutpunkter (såsom klientdatorer och mobiltelefoner) är skyddade mot skadlig kod genom härdning och patchning. Det kan vara en god idé att uppmärksamma anställda, leverantörer och samarbetspartners att vara extra vaksamma för social manipulation, såsom nätfiske. Oavsett införande av teknik och processer är människan ofta den svagaste länken i säkerhetskedjan.

Om ni önskar diskutera implikationerna av covid-19 närmare eller behöver hjälp med hantering är ni välkomna att ta kontakt med oss. Vi på zeb är experter på riskhantering och regelefterlevnad inom den finansiella sektorn.

Tomas Andersson