Hur kan COVID-19 påverka Sveriges och Europas banker?

De ekonomiska konsekvenserna av den nuvarande COVID-19-pandemin jämförs ofta med den globala finanskrisen 2008-2009. Den största skillnaden är att bankerna den här gången inte är orsaken till problemet utan att bankerna istället kan vara en viktig del av ett ”räddningsteam” för att upprätthålla den reala ekonomin. I zeb:s ”European Banking Study (EBS)” 2020 tittar vi på Europas 50 största banker och kvantifierar COVID-19:s effekt på bankernas balansräkningar, liksom på intäkts- och kostnadssidan. zeb Nordics har även studerat de största bankerna i Sverige för att se hur dessa kan påverkas.

Europas banker var väsentligt mer motståndskraftiga och stabila när COVID-19-pandemin bröt ut i början av 2020 än när de gick in i den globala finanskrisen 2008-2009. Sedan dess har Europas banker förbättrat sina kapitalförhållanden och effektiviserat sina verksamheter. Detta har gjort att bankerna idag har bättre förutsättningar för att vara mer motståndskraftiga för potentiella kriser än för 10 år sedan. Om vi tittar specifikt på de svenska bankerna kan vi se att de har förhållandevis ännu bättre förutsättningar att klara både denna pandemi och framtida kriser.

Med data från de första kvartalsrapporterna kan vi redan nu se att pandemin har haft en påverkan på bankerna. Parallellt med detta har lättnader från tillsynsmyndigheter gjort att kapitalförhållandena fortfarande är långt över de regulatoriska kraven före COVID-19. Istället för att vara orsaken till krisen har nu bankerna en möjlighet att vara med och upprätthålla ekonomin framåt. Genom fördjupade kundrelationer och med ett större fokus på långsiktigt förtroende framför kortsiktiga marginaler tror vi att bankerna kan återfå den framskjutna roll i ekonomin som de förtjänar.

Vår studie är uppdelad i tre delar. För det första analyserar vi den individuella motståndskraften hos enskilda banker i Europa och Sverige. Sen uppskattar vi effekterna av COVID-19 på enskilda banker och jämför denna simulering med den individuella motståndskraften före COVID-19. Slutligen redogör vi för vilka konsekvenser våra resultat kan ha för bankledningar, regeringar och tillsynsmyndigheter.

Vi har valt att fokusera främst på kreditrisk och reserveringar för kreditförluster i vår studie. Vi anser att detta perspektiv för tillfället är viktigast då kreditexponeringar i stor utsträckning utgör den största andelen av bankernas totala exponering medan andra risker såsom likviditetsrisk i nuläget inte anses vara aktuella.

För mer information om hur vi ser att COVID-19-pandemin kan påverka bankerna kan ni läsa följande artiklar:

Om ni önskar diskutera implikationerna av COVID-19 närmare är ni välkomna att kontakta oss.

Steffen Jung