Ny rapport pekar ut hot och risker för penningtvätt och finansiering av terrorism

Inledning

Polismyndigheten leder en nationell samordningsfunktion för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism sedan den 1 januari 2018. Samordningsfunktionen består av 16 myndigheter och Sveriges advokatsamfund och uppdraget är bl.a. att fungera som ett forum för kunskapsöverföring och att löpande analysera riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism. I samordningsfunktionens uppdrag ingår även att sammanställa nationella riskbedömningar. Funktionen har nu gjort detta för första gången genom en rapport som kartlägger de hot, sårbarheter och risker som samordningsfunktionens medlemmar ställs inför i arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Rapporten riktar sig framförallt till regeringskansliet och samordningsfunktionens medlemmar men är även relevant för verksamhetsutövare. I nedan avsnitt belyser vi ett urval av de hot, sårbarheter och risker som lyfts fram i rapporten och som vi bedömer har betydelse för aktörer i den finansiella sektorn. Avslutningsvis lämnar vi några rekommendationer kring hur aktörer i den finansiella sektorn bör förhålla sig till den utveckling som beskrivs i rapporten.  

Systemhot avseende penningtvätt

Av särskilt intresse för verksamhetsutövare inom den finansiella sektorn är att rapporten identifierar flera systemhot avseende penningtvätt i Sverige såsom bl.a. följande.

• Ett systemhot är att det har skett en ökning av kriminellas användande av andra individers identiteter i brottsupplägg genom t.ex. lånade, utnyttjade eller förfalskade identiteter.
• Den nya tekniken genom olika betalningslösningar bl.a. genom så kallade finech-företag innebär ett systematiskt hot då det ökar möjligheterna för kriminella till anonymitet och att genomföra en serie av transaktioner som gör det svårare att spåra pengarnas ursprung. Även kryptovalutor som Bitcoin tas i rapporten upp som exempel på hot som möjliggör att kriminella kan förvara och överföra brottsvinster anonymt med låg risk för upptäckt.
• Ett annat systemhot utgörs av komplexa penningtvättsupplägg som sker internationellt och som skär genom både sektorer och jurisdiktioner och kan utnyttja länders svagheter. Givet Sveriges geografiska läge är landet i denna del särskilt utsatt i förhållande till Östeuropa och Ryssland. Det finns indikationer på att företag som bedriver import och export i flera fall har varit inblandade i penningtvättsupplägg.

Risker för penningtvätt

Rapporten identifierar även risker för penningtvätt – baserat på de hot och sårbarheter som finns inom rådande system – och verksamhetsutövare inom den finansiella sektorn bör därför vara uppmärksam av bl.a. följande anledningar.

• Det svenska systemet är beroende av en hög tilltro till grundidentifieringen. Emellertid har lånade, utnyttjade och förfalskade identiteter blivit allt viktigare i penningtvättsupplägg i Sverige. Det finns en risk att verksamhetsutövare förlitar sig på att kontroll skett någon annanstans. Det kan t.ex. röra sig om ett företag som registrerats av Bolagsverket på felaktig grundinformation eller att en bank godtar e-legitimation utfärdad av en annan bank som fullgod identifiering.
• De mer komplexa internationella penningtvättsuppläggen är svåra att identifiera med följd att verksamhetsutövarna inte lyckas upptäcka dem.

Hot och risker avseende finansiering av terrorism

Rapporten genomlyser de främsta hoten och riskerna avseende finansiering av terrorism. En av slutsatserna är att det är svårt att spåra och övervaka transaktioner som sker i syfte att finansiera terrorism. Det finns därför anledning för verksamhetsutövarna inom den finansiella sektorn att vara uppmärksamma på bl.a. följande hot kopplade till finansiering av terrorism som nämns i rapporten.

• Hawala anses vara en vanligt förekommande form av penningöverföringsmetod vid finansiering av terrorism. Hawala används för att föra över pengar mellan två parter utan att pengar skickas fysiskt eller elekroniskt. I stället används ombud som krediterar varandra för överföringarna och reglerar dessa periodiskt. Hawala-systemet återfinns dels genom traditionell hawala och dels inom nya finansiella betalningslösningar. Inom terrorfinansiering är hawala ett sätt att undvika kontroll av överförda medel och ger även möjlighet att kringgå sanktioner.
• Medel för terrorfinansiering kan samlas in genom traditionell insamlingsverksamhet eller genom sociala medier med ett till synes legitimt syfte.
• Betaltjänstföretag kan användas för att genom överföring av i sammanhanget mindre summor utomlands dölja mottagaren för transaktionerna. Medel kan även föras utomlands i samband med export och import av varor.

Fokusområden för framtida åtgärder

Rapporten presenterar en rad strategiska åtgärder för framtiden, varvid särskilda fokusområden framhålls där samordningsfunktionen bedömer att åtgärder måste vidtas. Vissa av fokusområden har särskild betydelse för aktörer inom den finansiella sektorn:

• Användandet av utnyttjade eller falska identiteter bör kartläggas i syfte att ta fram konkreta motåtgärder.
• Den tekniska utvecklingen har medfört ett antal nya finansiella betallösningar som ökar möjligheterna till anonymisering och snabba transaktioner. De brottsbekämpande myndigheterna behöver säkerställa förmågan att hantera de tekniska utmaningarna.
• Det finns risk för att medel för terrorfinansiering samlas in genom traditionell insamlingsverksamhet eller gräsrotsfinansiering över Internet. Det kan finnas behov av ytterligare kontroll för att minska risken för att utnyttjas för terrorfinansiering.

Rekommendationer

Den gjorda riskbedömningen kommer att användas som underlag till kommande nationella riskbedömningar där risker inom olika branscher och sektorer kommer att identifieras. Processen med analysen av olika sektorer kommer att inledas under 2019. Det återstår att se vad som kommer att anges i de kommande riskbedömningarna avseende specifika branscher och sektorer, men redan nu kan några rekommendationer lämnas till verksamhetsutövare inom den finansiella sektorn.

• Se över den allmänna riskbedömningen och kundernas riskprofiler med anledningen av rapportens konstaterande av vilka hot och risker som föreligger.
• Överväg vilka åtgärder som krävs för att motverka att verksamheten utnyttjas av kriminella som använder målvakter eller utnyttjar falska identiteter.
• Följ upp med frågor till kunden kring uppgifter som är registrerade hos Bolagsverket för att säkerställa att informationen är korrekt.
• Överväg att implementera eller ändra i befintliga tekniska system avseende kontroller av internationella transaktioner och utför en särskilt ingående granskning av företag som sysslar med export och import.

Avslutningsvis är ett centralt tema i rapporten bristen på kunskap och informationsöverföring inom området.

Hur kan vi hjälpa till

Vi på zeb har omfattande erfarenhet från arbete med att motverka penningtvätt och terrorfinansiering i bolag som bedriver finansiell verksamhet. Våra experter kan bland annat hjälpa er organisation med att:

• Utvärdera lämpligheten i befintliga åtgärder mot penningtvätt och terrorfinansiering.
• Utbilda styrelse, ledning och personal i frågor som rör hantering av penningtvätt och terrorfinansiering.
• Utveckla processer, metoder och rutiner för att identifiera och motverka penningtvätt och terrorfinansiering.
• Bistå med interimslösningar till organisationer som behöver stärka upp sin hantering av penningtvätt och terrorfinansiering.

Hör gärna av er om ni önskar diskutera mer kring dessa frågor!

Malin Andersson

Manager

Malin.andersson@zeb.se

Mobilnr 0708 318 398