Ersättningsregler i de nya kapitaltäckningsreglerna för värdepappersbolag (IFR/IFD)

Introduktion

Den 5:e december 2019 publicerades de nya kapitaltäckningsreglerna för värdepappersbolag i EU:s officiella tidning. Det nya regelverket består av en värdepappersbolagsförordning (IFR), som kommer få direkt effekt och vara tillämplig som lag i medlemsstaterna, samt ett värdepappersbolagsdirektiv (IFD) som behöver införlivas i medlemsstaternas nationella lagstiftning. Reglerna ska, med något undantag, tillämpas av värdepappersbolag från och med den 26 juni 2021. Regeringen presenterade i mars 2020 betänkandet ”Nya kapitaltäckningsregler för värdepappersbolag”, SOU 2020:12, där förslag lämnas till de lagändringar i svensk rätt som krävs för att genomföra de nya reglerna. Finansinspektionen har i huvudsak ställt sig bakom förslagen och väntas påbörja arbete med nya föreskrifter.

Målet med det nya regelverket är att harmonisera behandlingen av värdepappersbolag mellan medlemsstaterna samt även ta hänsyn till värdepappersbolagens egenart och syftar till att vara mer proportionerligt i förhållande till bolagens storlek, tjänster och grad av komplexitet. Tidigare har europeiska värdepappersbolag delvis reglerats under samma regelverk som kreditinstitut, nämligen kapitaltäckningsförordningen (CRR) och kapitaltäckningsdirektivet (CRD IV) och delvis under specifik nationell lagstiftning. I Sverige har lagstiftaren hittills valt att låta samtliga värdepappersbolag regleras genom CRR/CRD IV. Det nya regelverket innebär i huvudsak att värdepappersbolagen ska delas in i olika kategorier utifrån den verksamhet som de bedriver och att kategoriseringen ska utgöra grunden för vilka krav som bolagen ska omfattas av. Utgångspunkten är att reglerna är tillämpliga på samtliga värdepappersbolag. En del värdepappersbolag ska dock på grund av sin storlek, eller efter beslut av den behöriga myndigheten, tillämpa tillsynsförordningen och i vissa andra delar samma regler som kreditinstitut. Vidare undantas värdepappersbolag, som anses tillhöra kategorin små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag, från tillämpningen av vissa delar av det nya regelverket. Mer utförlig information om bland annat kategoriseringen av värdepappersbolagen kan hittas exempelvis i vår föregående artikel om IFR/IFD.

De nya reglerna medför dock även vissa andra ändringar i fråga om intern styrning och kontroll, bland annat vad gäller ersättningsregler. Nedan presenterar vi några av huvudpunkterna i det nya regelverket med fokus på ersättningar, tillsammans med slutsatser och rekommendationer på nästa steg.

De nya bestämmelserna rörande ersättningar illustreras i schemat nedan.

I skälen (22-25) till värdepappersbolagsdirektivet anges vidare bl.a. vilka värdepappersbolag som undantas från ersättnings-reglerna och utifrån vilka kriterier samt även vägledning i fråga om maximikvot mellan de rörliga och fasta ersättningsdelarna.

Kategorier av värdepappersföretag

Något som som är tongivande i strukturen i IFR/IFD och som även påverkar vilka ersättningsregler som ska tillämpas är vilken kategori respektive värdepappersbolag hör till. I korthet delas värdepappersbolagen, enligt IFR/IFD, in i tre olika kategorier baserat på deras aktiviteter, systemviktighet, storlek och sammanlänkning:

Kategori 1 - innefattar större värdepappersbolag som även fortsättningsvis regleras som kreditinstitut och ska tillämpa kapitaltäckningsreglerna i CRR/CRD IV.
Kategori 2 - innefattar värdepappersbolag som omfattas av IFR/IFD och som bland annat ska tillämpa en mer komplex metod för kapitalkravsberäkning samt är skyldiga att upprätthålla en likviditetsreserv. Ersättningsreglerna träffar till största delen dessa bolag.
Kategori 3 - innefattar små och icke-sammanlänkade värdepappersbolag som omfattas av vissa delar i IFR/IFD och som bland annat ska tillämpa en förenklad metod för kapitalkravsberäkning samt till viss del undantas från ersättningsreglerna avseende delar som redan omfattas av MiFID II och tillhörande akter.

Förändringar värda att uppmärksamma

Genom CRD IV tillkom nya ersättningsprinciper som bland annat innebar krav på tydliggörande av skillnaden mellan lönesättningskriterier för fast respektive rörlig ersättning. Reglerna i IFR/IFD bygger huvudsakligen på samma resonemang och principer som CRR/CRD IV, även om vissa skillnader finns gällande exempelvis ersättningsreglerna. Nedan redogörs för en del av innehållet i IFR/IFD som bör vara av intresse för värdepappersbolag.

Rörlig ersättning

Ersättningstaket tas bort för vissa värdepappersföretag. IFD anger i likhet med de nuvarande reglerna i CRD IV att värdepappersbolagen ska fastställa lämpliga kvoter mellan fasta och rörliga delar av den totala ersättningen. En skillnad består dock i att det i IFD ej finns en kvantitativ begränsning att den rörliga ersättningen inte får vara större än den fasta ersättningen. Istället ska värdepappersbolag fastställa de aktuella kvoterna med hänsyn till bolagets affärsverksamhet och därtill hörande risker samt den inverkan som de olika personalkategorierna har på bolagets riskprofil. Medlemsstater får dock ha strängare krav i sin nationella lagstiftning. Av regeringens betänkande framgår dock, bland annat mot bakgrund av syftet med de nya reglerna, att man inte funnit skäl att i svensk rätt behålla den fasta kvoten mellan fast och rörlig ersättning för att säkerställa effektiv riskhantering.
Krav när det gäller rörlig ersättning. Krav på att anställda ska tilldelas en del av sin rörliga ersättning som aktier eller liknande finns kvar från tidigare regelverk även om vissa nyansskillnader i uttryckssätt kan urskiljas. En mer substantiell ändring innebär dock att vissa värdepappersbolag respektive anställda i fortsättningen, i vissa avseenden, kan undantas från dessa krav. Detta gäller bolag vars värde av tillgångar inom och utanför balansräkningen i genomsnitt uppgår till högst 100 miljoner EUR under den fyraårsperiod som föregår det aktuella räkenskapsåret. Medlemsstater får dock öka eller sänka detta tröskelvärde om värdepappersbolaget uppfyller vissa kriterier. Detta föreslås i betänkandet prövas i det enskilda fallet av Finansinspektionen genom en lämplighetsbedömning. Vissa personer ska vidare kunna undantas även i andra fall, om deras respektive rörliga ersättning inte uppgår till mer än 50 000 EUR och sammanlagt inte uppgår till mer än en fjärdedel av dessas totala årliga ersättning. EBA ska, i samråd med ESMA, utfärda riktlinjer på området som vägledning för tillämpningen.

Ersättningskommittéer

Det finns sedan tidigare krav på ersättningskommittéer i CRD IV som genomförts i Finansinspektionens ersättningsföreskrifter. De nya reglerna medför dock viss ändring av vilka företag som omfattas av skyldigheten att inrätta en ersättningskommitté. Tidigare var kravet att institut som är betydande omfattades, medan det i de nya reglerna stipuleras ett konkret tröskelvärde, nämligen tillgångar inom och utanför balansräkningen som i genomsnitt överstiger 100 miljoner EUR. Vidare anges i IFD även att ersättningskommittén ska vara könsbalanserad samt i övrigt beakta samma intressen som CRD IV, det vill säga värdepappersbolagets långsiktiga intressen för dess ägare, investerare, övriga intressenter samt allmänintresset.

Sammanfattning och nästa steg – vad behöver värdepappersbolag göra?

Denna artikel är baserad på regeringens betänkande och kommer att preciseras i kommande lagproposition samt därefter av Finansinspektionen. I stort sker inga större materiella ändringar och de ändringar som görs kommer huvudsakligen att genomföras på föreskriftsnivå. Utgångspunkten bör därför, för de flesta värdepappersbolag, i första hand vara att säkerställa att de har ändamålsenliga och effektiva processer på plats samt även identifiera vilken kategori de kommer klassificeras i under IFR/IFD. Utifrån detta kan värdepappersbolagen därefter avgöra bland annat vilka ersättningsregler samt eventuella undantag som är tillämpliga på just deras verksamhet och vilka åtgärder som behöver vidtas.

Vi på zeb har mångårig erfarenhet av regelverk på finansmarknaden och kan rådge samt bistå i anpassningen till de nya reglerna. Med ett holistiskt perspektiv som innefattar riskhantering och regelefterlevnad är zeb en flexibel och pålitlig samarbetspartner som kan skräddarsy lösningar beroende på just er verksamhets specifika behov och utmaningar. Hör gärna av er om ni vill veta mer!

Mladen Prodanovic