IFR/IFD - De nya kapitaltäckningsreglerna för värdepappersföretag

Introduktion

Den 5:e december 2019 publicerades de nya kapitaltäckningsreglerna för värdepappersföretag i EU:s officiella tidning. Det nya regelverket består av en förordning (IFR) vars effekt blir direktverkande i medlemsstaterna samt ett direktiv (IFD) som behöver införlivas i medlemsstaternas nationella lagstiftning. De nya reglerna ska tillämpas av värdepappersföretag från och med den 26:e juni 2021.

Syftet med det nya regelverket är att harmonisera behandlingen av värdepappersföretag mellan medlemsstaterna, samt säkerställa en mer proportionerlig hantering av dessa. Tidigare har europeiska värdepappersföretag delvis reglerats under samma regelverk som kreditinstitut (CRR/CRD IV) och delvis under specifik nationell lagstiftning. I Sverige har lagstiftaren tidigare valt att låta samtliga värdepappersföretag regleras under CRR/CRD IV.

Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att lämna förslag till de lagändringar som krävs för att införliva de ny reglerna i svensk lagstiftning samt anpassa dessa till lokala förhållanden. Resultaten av uppdraget ska redovisas senast den 28:e februari 2020.

Nedan presenterar vi några av huvuddragen i det nya regelverket tillsammans med slutsatser och rekommendationer på nästa steg.

Kategorier av värdepappersföretag

Enligt IFR/IFD delas värdepappersföretagen in i tre olika kategorier baserat på deras aktiviteter, systemviktighet, storlek och sammanlänkning:

Kategori 1 - innefattar värdepappersföretag som även fortsättningsvis regleras som kreditinstitut och ska tillämpa kapitaltäckningsreglerna i CRR/CRD.
Kategori 2 - innefattar värdepappersföretag som omfattas av IFR/IFD och som bl.a. ska tillämpa en mer komplex metod för kapitalkravsberäkning, samt är skyldiga att upprätthålla en likviditetsreserv.
Kategori 3 - innefattar små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag som omfattas av vissa delar i IFR/IFD och som bl.a. ska tillämpa en förenklad metod för kapitalkravsberäkning.

De kriterier som används för att klassificera värdepappersföretagen enligt de olika kategorierna framgår av Figur 1 nedan:

Figur 1: Klassificering av värdepappersföretag

Nya metoder för beräkning av kapitalbas och kapitalkrav

Värdepappersföretagens kapitalbas ska bestå av kärnprimärkapital, övrigt primärkapital och supplementärkapital som beräknas enligt reglerna i CRR, med vissa justeringar. Sammansättningen av kapitalbasen följer kravet på sammansättning enligt Pelare I-kravet i CRR: 56 % måste utgöras av kärnprimärkapital, 44 % kan utgöras av övrigt primärkapital, och 25 % kan utgöras av supplementärkapital.

IFR innehåller fyra typer av kapitalkrav som värdepappersföretagen måste förhålla sig till:

Startkapital/permanent minimikapitalkrav,
Krav baserat på fasta omkostnader,
K-faktorkrav, och
Krav på ytterligare kapitalbas

Startkapitalet, som är det minsta kapitalet företaget måste inneha vid auktorisation, beror på vilka tillstånd företaget ansöker om och ligger mellan 75 000 EUR och 750 000 EUR. Detta kapital motsvarar också det permanenta minimikapitalkravet som företaget alltid måste hålla.

Kravet baserat på fasta omkostnader beräknas som en fjärdedel av företagets kostnader för föregående år, med undantag för vissa kostnader, vilket i princip motsvarar kapitalkravet enligt nuvarande Artikel 97 i CRR.

K-faktorkravet är uppdelat i tre kategorier; Risk-to-Client (RtC), Risk-to-Market (RtM) och Risk-to-Firm (RtF) enligt Figur 2 nedan:

Figur 2: K-faktorer

K‐faktorerna för RtC relaterar till förvaltade tillgångar (K‐AUM), hantering av kundorder (K-COH), tillgångar under förvaring och administration (K-ASA), och innehav av kundmedel (K-CMH).
K-faktorerna för RtM relaterar till nettopositionsrisken (K-NPR) samt de totala marginalsäkerheter som krävs av företagets clearingmedlem (K-CMG).
K-faktorerna för RtF relaterar till exponeringen mot transaktionsmotparter (K-TCD), stora exponeringar i handelslagret (K-CON) och handelsaktivitet (K-DTF).

Krav på ytterligare kapitalbas är det krav som tillsynsmyndigheten kan ålägga ett företag, där de anser att de övriga kapitalkraven inte täcker alla de risker som företaget är exponerat för.

Beräkningen av det totala kapitalkravet beror på vilken av kategorierna 1, 2 eller 3 som företaget ingår i.

Konsolidering

Värdepappersföretagskoncerner ska uppfylla kraven gällande kapitalbas, kapitalkrav, koncentrationsrisk, likviditet, offentliggörande och rapportering på grundval av sin konsoliderade situation. När det finns en värdepappersföretagskoncern kommer IFR:s tillsynskrav att tillämpas på konsoliderad basis för gruppen som om det vore en enda enhet. Värdepappersföretag som omfattas av full konsoliderad tillsyn enligt IFR måste också tillämpa intern styrning, transparens, hantering av risker och ersättningsregler enligt IFD både på individuell och konsoliderad basis.

I stället för konsolidering under tillsyn kan de behöriga myndigheterna, i de fall där sådana värdepappersföretagskoncerner avspeglar enklare strukturer och riskprofiler, tillåta moderföretaget i koncernen att hålla kapital för att täcka det bokförda värdet av sina innehav i dotterföretagen.

Likviditetskrav

Genom den nya förordningen införs, för kategori 2-företagens räkning, krav på att upprätthålla en likviditetsreserv motsvarande en tredjedel av kapitalkravet, som beräknas baserat på föregående års fasta omkostnader. Kravet på likviditetsreservens storlek motsvarar därmed ungefär en månads rörelsekostnader vid en inte allt för hög tillväxttakt. Likviditetsreserven ska med vissa undantag och justeringar bestå av samma tillgångar som kreditinstitut använder för att upprätthålla kravet på likviditetstäckningsgrad (LCR) enligt CRR. Kategori 3-företagen ska som huvudregel också tillämpa likviditetskravet men de lokala tillsynsmyndigheterna ges i förordningen möjlighet att undanta dessa företag från kravet. EBA ska i samråd med ESMA utfärda riktlinjer som närmare anger vilka kriterier som ska beaktas när tillsynsmyndigheten tillämpar ovan nämnda undantag.

Slutsats och nästa steg

Ur ett svenskt perspektiv förväntas IFR/IFD främst påverka de värdepappersföretag som klassificeras som kategori 2-företag och därav behöver implementera nya metoder för kapitalkravsberäkningar. Dessa företag behöver i god tid säkerställa att de har ändamålsenliga processer på plats samt tillgång till den data som krävs för att kontinuerligt beräkna kapitalkravet enligt den nya metod som föreskrivs.

För de företag som ingår i kategori 3 kan det nya regelverket medföra vissa förändringar avseende bland annat regler för konsolidering och likviditetskrav. Såldes bör även dessa företag bevaka genomförandet av reglerna i den nationella lagstiftningen och i god tid utvärdera effekterna av dessa.

Mikael Flod